"Jiddisch är ett multifokalt prisma"

Jiddisch MendymedbokJiddisch spelar en större roll i Israel än vad vi kan föreställa oss, säger den Antwerpen-födde israeliske jiddisch-performern och tusenkonstnären Mendy Cahan. Han gjorde succé på jiddischseminariet på Lidingö i augusti, med bland annat stående ovationer vid framträdandet på lördagkvällens soaré.
Vi passade på att fånga honom för ett litet samtal om jiddisch i Israel och hans skötebarn Yung Yiddish.

På jiddischseminariet lyckades du till stor allmän glädje auktionera ut några exemplar av en CD där du sjunger på jiddisch. Pengarna går till Yung Yiddish, berätta om verksamheten?
Jiddisch MendyperfIPengarna går till att stödja olika projekt och givetvis har vi kostnader som måste betalas. Vi har program med artistuppträdanden, samarbetsprojekt med olika organisationer, olika konstnärliga projekt, insamling och utställning av jiddischlitteratur. Vi hade till exempel utställning om jiddischlitteratur som publicerats i Brasilien. Vi har ställt ut vetenskapslitteratur på jiddisch. Till exempel en bok på jiddisch i medicin som publicerades 1702. 

Du flyttade från Antwerpen till Israel 1980. Vad har jiddisch för betydelse idag i Israel?
Jiddisch har en betydelse som går längre än vi kan föreställa oss. Fram till 1960-talet var jiddisch ett belastat språk, till och med blev motarbetat i Israel. Vi har människor i Israel som växte upp med att till och med hata jiddisch. Men när de blivit äldre har de insett att språket de hörde i sin barndom faktiskt har ett värde och ett band bakåt till en rik kultur och till judarna i diaspora. Idag står jiddisch för en kulturell variation. Vi har idag både unga och gamla som älskar jiddisch och jiddischkultur. Vi ser israeler som insett att det finns olika sätt att närma sig judendomen som civilisation. Jiddisch erbjuder här ett multifokalt prisma med olika tidsepoker och olika geografier såsom exempelvis Ryssland, USA och Israel, och givetvis olika kulturer; alltifrån olika former av chassidiska grupper till en sekulär kontext. 

Din skapelse Yung Yiddish verkar kunna föra ut din passion för jiddischkultur till olika publiker, både bland sekulära kulturmänniskor och bland religiösa?
Jiddisch MendyperfIIIJo, jag har en fot i traditionen och en fot utanför. En av mina passioner är Talmud. Jag undervisar i Talmud för alla som är intresserade av att delta. Talmud är inte bara en bok som diskuterar judisk lag, det är också ett litterärt fenomen, med en levande text som väcker diskussioner och som vandrar iväg i olika associationer. Talmudstudier håller också ditt sinne alert. Ofta kombinerar jag Talmud studier med kapitel av jiddischlitteratur. Mitt mål är att studera och lära ut olika aspekter av judendomen.

Men hur bekväma känner sig ultraortodoxa chassidiska musiker med att umgås med sekulära musiker, ibland även kvinnor som sjunger på jiddisch?
I Yung Yiddish lokal i Jerusalem sker arrangemangen i samarbete med Jerusalem Klezmer Association. Vi har lyckats få ett avspänt förhållande mellan olika människor som alla älskar klezmermusik. De ultraortodoxa tycker om att komma med sina fruar för att spela och lyssna till andra som spelar. Vet du vad, vi försöker ignorera alla förutfattade meningar om att det kan bli problem. Uppstår det sådana, så går det alltid att lösa. Vi vill visa att det finns positiva sidor med jiddischkultur som tilltalar både religiösa och icke-religiösa.
 
Varje sång du framförde vid soarén på jiddischseminariet var ett skådespel med gestik, kostymering och röstgestaltning. Hur mycket skådespelare är du?
Jiddisch MendyperfIIJag studerade skådespeleri i många år för bland annat en känd israelisk skådespelare. Idag arbetar jag av och till på Gesher-teatern i olika roller. Bland annat både spelar jag och är rådgivare jiddisch och jiddischkultur i teaterns uppsättning av An-Skys klassiska pjäs Dibbuk (se mer).
Jag brukar också gästspela i olika produktioner av jiddischteater vid olika festivaler och i olika filmer, ofta får jag spela en religiös person. En intressant följd av att jag även talar ungerska – mina föräldrar kom från den ungersktalande delen av Rumänien – är att jag fått arbeta en del i Ungern. Jag har bland annat varit ciceron i en ungersk dokumentär teveserie om klezmermusik. Jag har även arbetat som talcoach i jiddisch i samband med en ungersk dramatisk teveserie som utspelar sig under Förintelsen. 

Hur var din upplevelse av seminariet
Detta är mitt första besök i Sverige. Jag kände mig väldigt välkommen och jag slogs av grönska överallt, dessutom är det så tyst jämfört med Israel och särskilt Tel-Aviv. Det har varit en njutning att höra och konversera med personer som talar en jiddisch som inte kontaminerats. Man kan riktigt höra hur jiddischtalarnas föräldrar talade sinsemellan. Jag kunde verkligen känna att mina små känsliga jiddischuttryck uppskattades av publiken. 

Fredrik S.
foto: Adam Erdheim, tagna i samband med jiddischseminariet på Lidingö 8-10 augusti.