Passionerad plädering för jiddisch

Susanne Limmud14_I”Jiddischland saknar flotta och flagga, men jiddisch är ett språk med själ och skönhet. Det står för ett kulturarv och är en stark identitetsbärare", berättar Susanne Sznajderman-Rytz, ordförande för Sveriges Jiddischförbund på Limmud Stockholm. Hon föreläser om jiddischens ställning i Sverige som minoritetsspråk och om sin jiddischinbäddade barndom i Borås, som barn till överlevande.
Det var en unik period, under 50- och 60-talet, då jiddisch var i högsta grad levande. Förutom att språket talades i alla hem, så var dos mameloshn (modersmålet) närvarande för Susanne och hennes generationskamrater i de judiska barn- och ungdomsaktiviteterna i Borås, vare sig det var scouterna, cheyder (religionsskolan) eller på fotbollsplanen. När hon visar några gruppbilder från 50-talet på judiska scouter, hittar åtminstone en av föreläsningsåhörarna igen sig själv på bild.

Jiddisch - för alla livets skeden
Susanne Limmud14_II”För oss är jiddisch ett språk, ett sätt att leva och har smaker och toner som kanske inte utformats för en armé eller flotta, men som är fantastiskt för alla andra livets skeden”, säger hon. 
Susanne pekar också på att jiddisch alltid har funnits under ytan även i Israel, där de styrande efter statens grundande försökte få bort jiddisch från den offentliga sfären. Samtidigt talade många av Israels grundare själv jiddisch.
En av dessa är Israels första premiärminister och landsfader, David Ben-Gurion. Susanne spelar upp en inspelning från 1962 i Stockholm, där Ben-Gurion skulle tala om Israel inför en judisk församling. Eftersom många av åhörarna inte kunde engelska, så valde Ben-Gurion att helt sonika tala ohindrat på jiddisch om kopplingen mellan det judiska folket och landet Israel och lagen om ”rätten till återvändande”.

Inte uträknat språk
Idag har, som bekant, aversionen mot jiddisch som en symbol för diasporan (förskingringen) försvunnit i Israel, och intresset för jiddischrötterna är idag stort bland många israeler. Det intensiva jiddischlivet i Sverige har imponerat även på kända jiddischgestalter utomlands. Hon berättar om ett möte med jiddischförfattaren Yitzchok Bashevis Singer, när han gästade Sverige 1978 för att mottaga Nobelpriset i litteratur.
”Jag och min bror satt en timme och pratade med Bashevis Singer, som var överraskad över att det fanns ett så levande jiddisch-liv i Sverige. Han avslutade vårt samtal med en jobbförfrågan. Säg till om ni behöver jiddischlärare”.
Susanne vill inte räkna ut jiddisch helt, även om språket inte längre talas i samma utsträckning som under hennes uppväxt. Före Förintelsen talade cirka 12 miljoner människor jiddisch.
”Jiddisch är trots allt ett språk som lever även idag, flera av jiddischorden har följt med i vår moderna judiska vokabulär, såsom till exempel meshugge (galen), shikse (icke-judisk flicka) och chutzpeh (fräckhet)”.

Fredrik Sieradzki,
Foto: Fredrik S