Jiddischpoetens liv och verk fängslade

Schwarz Sutzkever_justjust1Avrom Sutzkever var en av 1900-talets stora jiddischpoeter, vars livsöde och poesi var tätt sammantvinnade. Jan Schwarz, universitetslektor vid Lunds universitet, höll ett ett uppskattat och fängslande föredrag om denne poet inför nästan 30 personer häromveckan på Café Kumsitz, Judiska  Kulturföreningen 1945 i Malmös återkommande kulturkafé. 
”Han var a echte litvak, (litauisk jude), en seriös och uppriktig människa som ville ta upp livets viktigheter”, berättade Schwarz, som höll sitt föredrag på en tydlig och begriplig jiddisch. Jan Schwarz hade själv förmånen att träffa Sutzkever i hans våning i Tel Aviv innan han avled 2010 vid 96 års ålder. 

Naturlyrik i början
sutzkeverSutzkever var verksam i Vilna (Vilnius), Yerushalayim de lite, Litauens Jerusalem, en stad med ett pulserande kulturellt och religiöst judiskt liv före andra världskriget. Han var en jiddischist och drivande inom Yivo, Yidish Vissenshaftlecher Institut, som hade sitt högkvarter i just Vilna. Sutzkevers tidiga poesi skilde sig rejält från generationskamraternas som ofta tog upp orättvisor och arbetarklassens och de fattigas kamp. Sutzkever var istället en naturskildrare. Hans poesi influerades av barndomen i Sibirien. I början av kriget hamnade Sutzkever och familjen i Vilnas getto, där tyskarna mördade hans son, som hade fötts vid krigsutbrottet. Avrom och hans hustru Freydke lyckades fly från helvetet i gettot till judiska partisaner i skogarna, och deltog i kampen mot tyskarna. De hamnade efter dramatiska strapatser i Moskva.

Minnets elegi
Schwarz Sutzkever_IIEfter kriget bosatte sig Sutzkever med familjen i Israel. De fick två döttrar, Mira och Rina. I Israel var Sutzkever redaktör för den litterära tidskriften ”Di goldene Keyt” den gyllene kedjan och en stor förkämpe för jiddischens bevarande. Avrom Sutzkever var produktiv även i gettot. Hans utsmygglade dagboksanteckningar, gavs ut i diktsamlingen Di Festung, 1945 .
Efter kriget handlade poesin mycket om minnet av en svunnen civilisation. Hans kanske största verk Lider fun togbukh, behandlar just om hur man bevarar minnet av de mördade. 

Fredrik Sieradzki
Foto: Fredrik S, Arkiv

Extramaterial: En unik ljudinspelning från 1959 bildsatt med talande bilder, där Avrom Sutzkever talar om poesi och om sina upplevelser i Vilna och som partisan.