Mest positiva omdömen men också viss kritik mot nya lärarfortbildningen i jiddisch

Den nya distansfortbildningen till lärare i jiddisch som startade i höst på Lunds universitet har lockat 12 studerande. Vi har pratat med tre personer som började på utbildningen:

Sofia Berg-Böhm som bor i Stockholm säger att hon bland annat ansökte till kursen för att hon arbetar med jiddisch hela tiden i sitt värv som sångerska.
– Ett bra sätt att lära sig jiddisch är att lära sig hur man lär ut språket. Jag vill kunna undervisa genom att leka med språket med hjälp av musik och teater. Där kan jag använda mig av de kunskaper jag redan har i scenframställning. Det skulle vara kul att bygga ut det pedagogiska kunnandet och kanske sedan undervisa

Vad tycker du om kursen?
– Jag har inget att jämföra med. Det är spännande och bra upplagt med den pedagogiska biten. Vi får lära oss att tänka själva här. Man får hitta på övningar själv och vi samlar på bra förslag på hur ska man lära ut, till exempel med barnvisor. Vi får lära oss hur man går till väga: Vi lär oss till exempel vad en läroplan och en studieplan är. Det finns ju riktlinjer för vad som ska ingå i undervisningen om man undervisar i till exempel modersmålsundervisning. Vi lär oss också hur man planerar en lektion genom att vi själva får prova att förbereda förslag på upplägg. Paulas Grossmans undervisning är delvis på jiddisch och delvis på svenska. Simo Muirs föreläsningar är på jiddisch. Där läser vi klassiker. Vi har bland annat läst utdrag ur Aron Isaks biografi, där han beskriver sitt första möte med Sverige och svenska myndigheter på jiddisch. Vi får uppslag att få in judiskt kultur och historia i undervisningen, som också ingår i läroplanen.

Hon är dock kritisk till antagningsförfarandet:
– Man blev automatiskt nekad plats om man inte hade formell behörighet. Det finns ju de som verkligen är kvalificerade men som inte fångades upp på grund av behörighetsreglerna. En del personer som har jiddisch som modersmål hade varit en tillgång på den här utbildningen, även om de inte studerat på nybörjarnivå på Lunds universitet. Det var verkligen olyckligt att några av de bästa jiddischtalarna inte blev hjälpta in på kursen.
De flesta av oss har inte gått de två terminerna jiddisch som behövdes för att kunna gå lärarutbildningen. Jag och några andra fick dock nys om att man kunde tenta av de två terminerna jiddisch på en gång. Vi fick tenta poängen genom en avancerad zoomtenta. Jag fick ta hjälp av min sambo med att filma mig själv från sidan och framifrån för att få godkänt.

Men Sofia är trots allt nöjd:
– Både Paula och Simo är fantastiska lärare. Samtidigt är till exempel Paula ärlig med vi gör något nytt och prövar oss fram här.

Tina Hildesjö Persson, som bor i halländska Torup, kom litet av slump in på jiddisch för ett antal år sedan och fastnade direkt.
– Jag fångades av mustigheten i språket. Jag gillar att lyssna på alla jiddischrösterna som inte finns längre, men som ändå går att höra.
Tina pratar också om hur jiddisch är kopplat till både den judiska religionen och kulturen. Det är inte bara ett språk man lär sig.

Hon har i stort sett avverkat allt som går att läsa vad gäller jiddisch i Lund:
– Det blir sammanlagt sju terminer, samt lite lösa jiddischlitteraturkurser. Det saknas bara några poäng för kandidatexamen. Det förvånar mig att det gått så lätt, säger hon.

Tina har kommit så långt i sina studier att hon även fått förmånen att jobba som SI-ledare Supplement Instructor. Hon har lett zoom-sessioner, där eleverna som går de första två terminerna gemensamt jobbar med att lösa språkövningar och översättningsuppgifter. Hon har skött detta så väl att hon belönats med ett pris av fakulteterna för humaniora och teologi vid Lunds universitet för arbetet med att integrera dessa samverkansövningar i jiddischkurserna.

Vad tycker du om fortbildningen?
– Jag tycker att kursen är bra. Man måste komma ihåg att det är en premiärtur. Givet det så är det en ynnest att vara med om att forma till kursen tills den sätter sig. Det enda halvnegativa är man satt ihop oss som kommit längre med andraårselever. På litteraturövningarna med Simo Muir så upplever jag att vi ibland tar litet för stor plats på bekostnad av de elever om inte är på samma nivå. Det känns inte rätt mot dem.

Men i övrigt är hon nöjd. Tina gillar att man utgår från deltagarna, som själv får uppgifter att till exempel planera lektioner utifrån vissa ramar.
– Det får ta tid med denna utbildning även om allt inte är utstakat. I slutändan kommer vi i  mål i alla fall, säger Tina som skulle kunna tänka sig att jobba som jiddischlärare efter kursen:
– Det finns stora fläckar på kartan där det inte finns tillgång till jiddischlärare.

Den prövande stilen har dock inte tilltalat alla. Vi har talat med en person som nu hoppat av kursen och som vill vara anonym.
– Föreläsarna är jättefina och jag var förhoppningsfull innan kursen, men jag upplevde sedan att det brast i beredning och strukturerande av kursen.
Hen anser att fortbildningens kunskapsmål och kunskapsförmedlingen kopplad till dessa mål inte återspeglades i själva kursen.
– Vi fick bland annat ägna oss åt högläsning på jiddisch eller gemensam online-visning av Skolverkets styrdokument för jiddischundervisningen. Jag har inte fått en förklaring till varför vi gjorde dessa moment och på vilket sätt de relaterar till kursplanen. Jag saknade en konkret förberedelse för att verkligen kunna lära ut jiddisch senare.

Fredrik S.

Lärarforbildningens kursplan