Den aktuella antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do är utgiven av Sarah Schulman (t h) på hennes förlag Dos Nisele. Antologin består av 25 vitt skilda berättelser på temat jiddisch, en berättelse för varje år som jiddisch varit ett erkänt nationellt minoritetsspråk i Sverige. Skribenterna skiljer sig åt i ålder, bakgrund, politisk och religiös övertygelse, men delar insikten att jiddisch på olika sätt har format dem.
”Antologins texter… rör sig mellan barndomsminnen och litterära möten, mellan bänkraderna i shul och barrikaderna, mellan Drohobytj och Klippgatan.” Så långt beskrivningen som finns hos nätbokhandlarna.
Denna första volym av två som släpptes i samband med Limmud i Stockholm den 15 november,
ges ut till minne av den store jiddischisten, författaren, översättaren och barnläkaren Salomon Schulman, som avled sommaren 2024.
På plats i samband med boksläppet på Limmud fanns, förutom Sarah Schulman, sju av antologins skribenter som var och en fick berätta lite om sina berättelser: Stefan Mehr, Abbe Schulman, Alexander Freudenthal, Hannah Laustiola Frydman, Ronn E Lipsker och Marianne Goldman. Leif Zern, skulle ha varit med, men fick avstå på grund av sjukdom.
Min farmor, revolutionären från Grodno
Stefan Mehr (t h) inledde samtalet om sin farmor Sara Mehr, revolutionären från Grodno, som tillsammans med andra flyktingar från Tsarryssland grundade Judiska Dramatiska Amatörsällskapet 1906.
– De reste runt och spelade teater för de som ville höra mameloshn. Även för de överlevande som kom till Sverige efter andra världskriget.
– Jiddisch för mig var inte bara ett språk, det var en upplevelse, en atmosfär med min farmor som gestikulerande och jiddrade med andra judiska bekanta, berättar Stefan Mehr.
Stefans pappa, den närmast legendariska socialdemokratiska Stockholmspolitikern Hjalmar Mehr, talade dock inte jiddisch utan tyska med sin mamma.
Hannah Laustiola Frydman berättade om uppväxten med sin jiddischtalande morfar och mamma, skådespelerskan Basia Frydman. Basia spelade in skivan ”Farbotene lider Ojf jiddisch” i början på 1990-talet, med flera jiddischörhängen och hon kom att uppträda med sång och cabaret på jiddisch. Och Basias gode vän Salomon Schulman översatte låtar av Frank Sinatra, Leonard Cohen och Beppe Wolgers samt ”Ack, Värmeland du sköna” till jiddisch enbart för att Basia skulle kunna tolka dom, på sitt oefterhärmliga sätt.
Oy chanike
Just jiddischmusiken har spelat en stor roll för Hannah (t h), särskilt sångerna.
– Jag kan inte själv tala språket, men jag kan sångerna som jag hörde under min uppväxt. Min morfar brukade sjunga jiddischsånger för oss allihop. Han fortsatte att sjunga dessa jiddischsånger för alla på det judiska hemmet i Stockholm när han flyttade dit. Det är typiskt att så många av dessa sånger är sorgliga, men de sjöngs i en glad anda.
Bland de populära sångerna hon nämnder är ”Lo mir alle”. En annan är ”Oy chanike”.
Abbe Schulman, Jiddischsällskapets ordförande (nedan t h), beskrev i sin text uppväxten i Malmö som barn till överlevande från Polen. De första fyra åren i sitt liv talade han i stort sett jiddisch.
– Jag lärde mig svenska när jag gick ned på gården för att leka med de andra barnen.
– Jag minns att jag låg och lyssnade på mina föräldrar samtala på jiddisch om kriget i ettan på S:t Knuts väg. Jiddisch var egentligen pappas språk. Mamma föredrog att tala polska. Ofta svarade hon på polska och ibland på jiddisch. Och alla hennes väninnor talade polska inte jiddisch.
Tateloshn
Det var pappa som tog hand om mig när mamma inte orkade. Hon hade svår migrän och var djupt märkt av kriget.
– Det var pappa som lärde mig jiddisch. Jag kunde ha kallat det tateloshn (fadersmålet), därav namnet på min text i antologin. Pappa kom från den lilla shtetln Chrzanów, cirka 4 mil från Krakow. Mamma kom från Lodz.
När Abbe växte upp försvann jiddisch från hans liv. Men den kom tillbaka för cirka 30 år sedan, när äldsta dottern var 12–13 år gammal.
– Hon kom hem och sade ”nu ska jag läsa jiddisch”. Sedan började min andra dotter också läsa jiddisch.
När döttrarna satte igång med jiddisch kunde Abbe inte låta bli att själv återknyta kontakten med jiddisch.
– Jag gick med i en läsecirkel i jiddisch och var med från början när Jiddischsällskapet i Stockholm började med sommarseminarier. Sedan dess har också jag brunnit för språket.
Antologin Jiddisch i Sverige: mir zaynen do är den första bok i sitt slag som sätter svenska jiddischberättelser i fokus.
Fredrik S.
Antologin
Författarna är: Sofia Berg-Böhm, Håkan Blomqvist, Dorotea Bromberg, Karin Brygger, Urszula Ulla Chowaniec, Ronn Elfors Lipsker, Sari Feld, Alexander Freudenthal, Marianne Goldman, Danny Gordon, Bernt Hermele, Kenneth Hyltenstam, Erik Joas, Ulrika Knutson, Hannah Laustiola Frydman, Sara Mannheimer, Stefan Mehr, Tommaso M. Milani, Simo Muir, Morton Narrowe, Adriana Savin, Aviva Scheiman, Abbe Schulman, Salomon Schulman, Jan Schwarz och Leif Zern.
Redaktör: Sarah Schulman
ISBN9789198963601
Språk: Svenska
Vikt: 586 gram
Utgivningsdatum: 2025-11-19
Förlag: Dos Nisele AB (dos nisele farlag)
Sidor: 320