Kanonbra, lyckat, oerhört bra, brett utbud; de positiva omdömena kommer spontant när vi talar med deltagare efter årets upplaga av Jiddischförbundets sommarseminarium på Lidingö den 11-13 augusti.

Seminariet samlade 130 deltagare, inräknat föredragshållare, på temat Yiddish lebt, jiddisch lever, vilket kändes synnerligen passande i myllret av glada och vetgiriga jiddischälskare i olika åldrar. Inte alla föredrag får lika högt muntligt betyg i eftersnacket som vi ”avlyssnade”, men besökarna verkade överlag vara nöjda med innehållet som de kvalificerade föredragshållarna och artisterna bjöd på. Som vanligt var allt innehåll både på jiddisch och på engelska/svenska. Jiddischförbundet kommer ”som vanligt” att skicka ut en enkät till deltagarna.

Jiddischläraren, översättaren, jiddischskådespelaren och pjäsförfattaren Mikhl Yashinsky bjöd på ett intressant föredrag som han kallade A saftiker bis fun dem groysn epl, ”Ett saftigt bett i det stora äpplet”. Det handlade om en grupp jiddischtalande unga skribenter, pjäsförfattare, skådespelare, bild- och videokonstnärer i New York som samarbetar, och inspirerar varandra på olika sätt uttrycka sig på jiddisch på nya experimenterande sätt. Ett resultat av denna kollaboration är Glyk kollektiv, en experimentell teatergrupp som bland annat uppträder hemma hos folk.

”Vus tut sich in New York?” Vad händer i New York? Ställer sig Mikhl retoriskt. Och besvarar frågan med att räkna upp allt som händer, särskilt i Brooklyn. Så på frågan huruvida ”Yiddish lebt”, utanför den chassidiska världen i ”det stora äpplet”, så är svaret ett rungande ja. Mikhl ledde också en teaterworkshop kring ett Purimshpil, purimspel, på seminariet.
På lördagskvällens konsert bjöd han bland annat på egenkomponerade kupletter på jiddisch. I höst har hans nyskrivna pjäs Gospel according to Chaim premiär på the New Yiddish Rep.

Yaad Biran från Israel bjöd på intressanta föreläsningar om hans specialitet: jiddischdiktare och -författare som både besökte och bosatte sig i Israel. Det ena föredraget handlade om Joseph Papiernikov som levde större delen sitt liv som jiddischdiktare i Palestina, sedermera i Israel, dit han flyttade som ung socialist och sionist 1924. Papiernikovs poesi är full av intressanta metaforer om människans villkor, orättvisor, klasskamp och utanförskap. Han använde bland annat landskapet och växtligheten i Israel som metaforer för samhällets orättvisor. Vi återkommer med en intervju med Yaad om Papiernikov och jiddischlitteratur och kultur i Israel. Yaad lyckades också sammanfatta jiddischens tusenåriga historia på 45 minuter.

Den polska litterarutvetaren och jiddischforskaren Karolina Szymaniak, beskrev i två spännande och entusiastiskt framförda föreläsningar de litterära strömningarna i 20- och 30-talets Polen. Den ena handlade om de feministiska skriftställarna Ruchl Auerbach, Dvoire Fogel och Rochl Korn – som alla växte upp och bodde i Galizien i sydöstra Polen. Dessa författare hade att tampas med ett patriarkat som såg dem mest som trevliga och möjligen begåvade bihang till de manliga jiddischförfattarna.
Den andra föreläsningen handlade om den jiddischspråkiga avantgardrörelsen bland författare och konstnärer i Polen som hade sin storhetstid på 20- och 30-talet.

Simo Muirs fascinerande föredrag om Maks Szczęśliwy tog upp frågor om judisk skuld och medlöperi under Förintelsen. Szczęśliwy ledde provianteringsförvaltningen I Lodz Getto och stod väldigt nära till Chaim Rumkowski, juderådets ordförande. Efter kriget anklagades Szczęśliwy av andra överlevande för brott mot mänskligheten.
För att Szczęśliwy kulle kunna accepteras som medlem i den judiska Församlingen i Helsingfors upprättades en tribunal och fallet togs till slut upp i det israeliska rabbinatets högsta domstol.

Den amerikanske violinisten och musiketnologen Yale ”Itzik” Strom berättade målande om sina resor på jakt efter judisk folkmusik i 80-talet östblock och om hans möten med romska spelmän som lärt sig klezmermusik av sina judiska kolleger.

Den eminenta Miriam Trinh, litteraturforskare och jiddischlärare vid bland annat Hebrew University, föreläste bland annat om trender i dagens jiddischforskning, som också influerats av dagens populära trender. Det är inte första gången som Miriam gästat Sverige och jiddischseminariet och hon är alltid lika uppskattad.

De som ville kunde delta i shmues-grupper, konversationsgrupper. Barbro Posner som deltog i en av grupperna ledd av Tomas Woodski var nöjd.
– Tomas var uppmuntrande och ledde oss med varsam hand när vi med stapplande steg konverserade på jiddisch. Jag imponeras av hans kunskaper i språket, då han inte fått hemifrån. Han såg till att alla kom till tals och försåg oss med samtalsämnen.

De som ville kunde baka härliga challes med Minna Szpiro eller delta i rörelseworkshop med Helene Don Lind och/eller för den delen promenera i naturen och prata jiddisch med Paula Grossman. På fredagen, lagom inför shabbes, bjöd rabbin Chaim Greisman från Chabad på tio intressanta punkter för en god och glädjefylld shabbes.
Apropå shabbesmat; Mina Szpiros och Tomas Woodskis föredrag om judiskt bröd bjöd massor av spännande fakta och kulinariska jiddischord.

Lördagskvällens konsert var än en gång höjdpunkten på seminariet. Det blev musik och sång på hög nivå med utmärkta insatser från Sofia Berg-Böhm, Mitch Smolkin, Mikhl Yashinsky, Yale Strom på violin och hans sjönsjungande hustru Elizabeth Schwartz, samt Nils Harning med flera. Ciceron likaså sångerska var den alltid eminenta och humoristiska Anne Kalmering. Ann ska ha en eloge för att hon så förtjänstfullt sydde ihop programmet. Förutom Yale Strom, ackompanjerade även Miriam Oldenburg respektive Jerry Adbo på dragspel samt Rimma Gotskosik på violin. Alla gjorde det mästerligt och följsamt.

Vi kan inte täcka alla inslag på seminariet, men här kommer några fler omnämnanden: Elisabeth Schwartz bjöd på ett föredrag om som sin bok Feminist Shtetl Horror, Paul ”Hershl” Glasser (t h) ritade kartor över det judiska bosättningsområdet på en whiteboard och pratade om olika jiddischdialekter, och psykoterapeuten Mitch Smolkin föreläste om hur jiddisch spelar en roll för att förmedla minne, identitet och traumahantering. Och Sari Pesonen vid Institutet för språk och folkminnen, Isof, talade om prognosen för jiddisch som minoritetsspråk i Sverige. Och den begåvade skådespelerskan Sara Sommerfeld talade passionerat om hur hon började skådespela på jiddisch och om hennes Dramatenföreställning ”Show Bizniz”.