Lundaseminarium – en milstolpe för jiddisch i Sverige

simonperego

simonperegoFrån New York, Colorado, Texas, Pennsylvania, Philadelphia, Amsterdam, Antwerpen, Köpenhamn, Århus, Düsseldorf, München, Basel, Warszawa, Krakow, Paris, Helsingfors och Borås kom forskare till lilla Lund för seminariet ”Yiddish Culture in the 20th Century.” En historisk händelse och en milstolpe för jiddisch i Sverige.

”Det mest glädjande var att se så många unga forskare från olika länder. Syftet med seminariet var just att aktivera de yngre. Det var fint att se att jiddisch spelar
en central roll för de unga människor som vill arbeta med judisk  historia och
kultur”, säger Jan Schwarz, doktor i jiddisch och jiddischlitteratur och docent vid Lunds Universitet.

 Han var en av initiativtagarna till seminariet den 28-31 oktober tillsammans med professorerna Shlomo Berger, Universitetet i Amsterdam och Marion Aptroot, Universitetet i Düsseldorf.

Seminariet var öppet för alla. Vi lyssnare hade privilegiet att ta del av forskning om östeuropeisk jiddischkultur mellan kommunism och fascism, jiddischlitteratur i efterkrigstidens Polen, jiddisch i Helsingfors efter 1945, jiddisch i Schweiz fram till Första världskriget, jiddischmaterial i Kungliga biblioteket i Köpenhamn och mycket, mycket mer. En av kvällarna visades filmen ”Undzere kinder” från 1948.

Fler konferenser följer
Under fikarasterna diskuterade forskarna livligt sinsemellan till största del på flytande jiddisch. Sannolikt såddes frön till internationella projekt. Detta var ingen vanlig akademisk konferens. Att den gällde något som låg nära hjärtat kändes i luften.

Det sker mycket på universiteten i Europa inom jiddisch, särskilt i Tyskland, Polen och Frankrike. Lunds universitet, det enda i Skandinavien där man kan studera jiddisch, har med denna konferens kommit med på kartan. Idén är att konferensen ska efterföljas av liknande i Amsterdam och Düsseldorf.

janschwarz paulglasser_steffenkrogh”Man ska se jiddisch i en europeisk kontext. Vi vill utvidga vårt samarbete med till exempel Düsseldorf, Paris och Warszawa så att studenter härifrån ska kunna studera där, kanske inom Erasmusprogrammet”, berättar Jan Schwarz.

Salomon Schulman startade jiddischprogrammet i Lund. Universitetet ville etablera ett program i nivå med internationella akademiska program och inrättade Jan Schwarz tjänst för drygt ett år sedan. Jan har en lektorstjänst och har nyligen erhållit docenttitel. Det medför att han kan vägleda doktorander i jiddisch vilket är en statushöjning för jiddisch i Sverige.

Jiddischförbundet gav stöd
Att konferensen kunde äga rum är en följd av att jiddisch blivit erkänt som minoritetsspråk. Sveriges Jiddischförbund med Susanne Sznajderman-Rytz i spetsen har stor del i detta. Finansiärer till seminariet i Lund var Rothschild-stiftelsen i Europa, Vetenskapsrådet, Språk- och litteraturcentrum i Lund och Sveriges Jiddischförbund.
”Jag fick otroligt mycket stöd från mitt universitet, både finansiellt och moraliskt. Det är också mycket viktigt för mig med ett nära samarbete med Sveriges Jiddischförbund”, säger Jan Schwarz.

susanne sznajderman_rytzSusanne Sznajderman-Rytz, en av föreläsarna, talade om ”Jiddisch i Sverige”.
”Jiddisch har blivit ett levande ämne i den akademiska världen. Med seminariet har Sverige blivit delaktigt i den akademiska diskussionen om jiddisch och jiddischliv i Europa”, säger Susanne.

Israeliska Netta Abugov, 34, är en av mycket få i världen som forskar i jiddisch språkinlärning hos infödda talare. Hon har doktorsexamen i språkundervisning från Tel-Avivs Universitet. Netta Abugov har studerat hur chassidiska barn i Israel lär sig jiddisch som första och hebreiska som andra språk.
netta abugov”Jiddisch är ett dynamiskt språk. Det enda sättet att studera jiddisch språkinlärning är att tillbringa tid hos en chassidisk familj och observera hur ett litet barn pratar med föräldrarna”, säger Netta Abugov.

Jag deltog i seminariet och höjde min bildningsnivå i jiddisch och jiddischkultur avsevärt. Det som grep mig mest var de unga forskarna. Att de valt att satsa på jiddisch blev till en bekräftelse på att jiddisch och jiddischkulturen överlevt trots det hårda slag som der Churbn, Förintelsen, innebar. 

Barbro Posner

Foto: Barbro Posner
Bilder uppifrån och ned:
Simon Perego, École des Sciences Politiques, Paris.
fr. v. Jan Schwarz, Lunds Universitet, Paul Glasser, YIVO-institutet, New York, Steffen Krogh, Århus Universitet.
Susanne Szajderman Rytz, ordförande Sveriges Jiddischförbund, välkomsttalade
Netta Abugov, Med pappa från Irak och mamma från Egypten har Netta Abugov inte fått någon jiddisch hemifrån.


Se programmet här.