Okunskapen är stor om hur lagen som skyddar de nationella minoritetsspråken ska tillämpas. Därför pågår en informationssatsning ute bland svenska kommuner om hur minoritetslagen ska tillämpas.
Som ett led i detta arbete deltog jag i en konferens i Malmö i september arrangerad av Region Skåne, Sametinget, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen.
Informatörer, förskolechefer, skolchefer, kulturansvariga samt kommunpolitiker i en rad skånska kommuner fick bland annat lyssna på korta föredrag om de nationella minoriteternas rätt till information, språk och kultur samt deras rätt till inflytande.
Representanter för bland annat samer och resande/romer vittnade om tjänstemäns brist för förståelse och kunskap om deras villkor. Den samiska journalisten och författaren Ann-Helen Laestadius krav på hemspråk för sin son i Solna blev ifrågasatt bara för att hon själv inte talade samiska. Det finns dock inga förbehåll i lagen på att man själv måste kunna sitt egen kulturspråk om man vill att ens barn ska ha tillgång till undervisning på språket.
Partnerskap
Undertecknad berättade om jiddisch som ett språk som äntligen har fått hjälp att utvecklas av den svenska staten. Även om kanske inte alla judiska småbarnsföräldrar vill att deras barn ska lära sig jiddisch i skolan, så finns idag uppåt 4 000 jiddischtalande i Sverige. Och det finns stort behov och intresse av att utveckla forum för jiddischkultur och att lära sig jiddisch. Att lägga krut på att bevara och utveckla den rika jiddischkulturen kan också berika den svenska kulturmyllan. Här skulle våra tre storstadsregioner, där det huvudsakligen finns jiddischtalande, kunna formera partnerskap med bland annat jiddischförbundet och andra judiska kulturorganisationer för att stärka jiddischens ställning.
Fredrik Sieradzki
Länkar:
Nästa konferens med samma ämne äger rum i Stockholm den 10 oktober.
Lagen om nationella minoriteter
Handbok för kommuner om nationella minoriteters rättigheter.